Nobelpriset i litteratur 2011 till Tomas Tranströmer. Sällan har det väl varit mer befogat att utropa ett ”Äntligen!” i det här sammanhanget. Han får priset ”för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga”. Tranströmer har länge haft en stor plats i mitt hjärta. Det är något med den där skenbara enkelheten; att han ofta rör sig i natur och vardag – och där får oss att se det magiska och stora i tillvaron.
Några rader jag ofta citerat är dessa ur dikten ”Guldstekel”:
Vad jag avskyr uttrycket ”till hundra procent”!
De som inte kan vistas någon annanstans
än på sin framsida
de som aldrig är tankspridda
de som aldrig öppnar fel dörr och får
se en skymt av Den
Oidentifierade –
gå förbi dem!
