Efter den live-inspelade gospelskivan Downtown church är Patty Griffin tillbaka med en studioinspelad skiva baserad på egna sånger. Men den ruffiga själfullheten har hon behållit. Något som säkert också beror på att hon de senaste åren ingått i Robert Plants Band of Joy, tillsammans med musiker som Buddy Miller och Darrell Scott.
Förhoppningsvis ska denna respekterade sångare och låtskrivare nu äntligen nå en större publik, för American kid är något av ett mästerverk. Musiken är renskalad och jordnära americana, med bl a Luther och Cody Dickinson från North Mississippi Allstars bland musikerna. I fokus står Pattys fantastiska röst.
Flera av skivans låtar är inspirerade av Pattys far, som gick bort 2009. Inledande Go wherever you wanna go ger en ljus bild av döden och livet bortom, och avslutande Gonna miss you when you’re gone handlar om sorgen och saknaden efter fadern. Däremellan har fadern och hans liv – han var bland annat krigsveteran från andra världskriget – inspirerat till berättelser om livsval, kärlek, kamp, längtan och hopp.
Bland en rad höjdpunkter finns Ohio, en suggestiv och intagande duett med Robert Plant, och den hårt svängande Don’t let med die in Florida, där Pattys röst hittar just den där speciella kraften och friheten som de senaste åren tycks ha gett henne.
Låten som berör mig starkast är ändå Wild old dog, där hon beskriver Gud som en hund som vi sparkat ut och som nu stryker längs med landsvägen. En sång full av igenkänning och tolkningsmöjligheter.
Patty Griffin
American kid
(New West/Warner)
Recensionen publicerad i Dagen. Betyg: 5 av 5.
