Skrev denna ”spaning” om intresset för nostalgi i aprilnumret av ”Kattis & Co”, en tidning som Forma Magazines tyvärr just beslutat sig för att lägga ned i sommar…
Tidsresor är en fascinerande och lockande tanke. Men den enda tidskapsel vi faktiskt kan kliva in i är vårt minne – och då går resan alltid bakåt. En riktning som egentligen passas oss utmärkt, då många av oss bär på en obestämd känsla av att vi tappat något längs vägen. Vi ägnar oss därför gärna åt att nostalgiskt se tillbaka. Trender kommer och går, men det allmänna intresset för nostalgi tycks bara bli större och större.
”Läs, njut och minns!” utropade LRF Media när de nyligen lanserade sitt nya magasin Minnenas Journal där dåtiden står i centrum. I sitt tv-program Nittileaks tar Filip & Fredrik oss med till 90-talet för att frossa i ”nostalgi, humor och pinsamheter”. De beskriver programidén som ett ohämmat kalasande på 90-talet och erkänner ett visst mått av sentimentalitet. I boken 90talet.se tar Fredrik Söder, Christian Albinsson och Niclas Wikström oss med till sin ungdoms decennium. På Flashbacks forum kan man hitta mängder av trådar där man diskuterar 90-talet, ofta med en nostalgisk touch.
Men var inte 90-talet nyss? Det kan man tycka. Men faktum är att nostalgitrenderna påfallande ofta blickar cirka 20 år tillbaka. På 70-talet var det inne med 50-talsnostalgi. Under några år har musik- och modebranschen inspirerats av 80-talet; comeback för både synthar och axelvaddar. Förra sommaren anordnades 80-talsmusikfestivalen Forever young och i höstas utkom Boken om Okej, full av nostalgiska tillbakablickar på 80-talets största svenska poptidning.
Och nu tycks det alltså vara dags för 90-talet.
”Är nostalgi ett tecken på att man börjar bli gammal?” frågar sig Eva Kallhed och Annica Triberg i Nostalgiboken. Kanske inte gammal, men vuxen. När vi börjat omfamna vuxenlivet – har jobb, bostad och familj – det är då vi är mogna att reflektera över den tid då vi var barn och tonåringar. Ofta ett 20-tal år tillbaka. En tid som då kan upplevas som friare och enklare än den vi lever i nu.
Nostalgi var från början (1700-talet) namnet på en sjukdom: depression orsakad av hemlängtan. Idag betecknar det en känsla. ”Nostalgi är en längtanskänsla, en längtan efter något som gått förlorat”, skriver idéhistorikern Karin Johannisson i sin bok Nostalgia. (Så man kan i alla fall inte säga att nostalgin var bättre förr!) Det som utmärker nostalgin är att den väljer ut och förskönar. Den är inget exakt minne, utan har ibland beskrivits som en fil som skrapar bort de grova kanterna från ”den gamla goda tiden”.
Johannisson och andra forskare beskriver nostalgin som typisk för vår tid, en tid som präglas av sviktande framtidstro – vilket skapar en längtan tillbaka till något välbekant. Som komikern Claes Eriksson brukar säga: ”Jag säger inte att det var bättre förr, bara att det är sämre nu.” Men nostalgi behöver inte bara vara en flykt. Den kan vara bra som ett medel att reflektera över sig själv och nutiden. Vi behöver se bakåt för att förstå vilka vi är. Eftersom nostalgin framför allt plockar fram det som varit bra i våra liv, kan den faktiskt ge inspiration till att förändra och förbättra vår nuvarande situation.
–––––
Vad säger Google?
Googlar man på ordet ”nostalgi” får man cirka 1 470 000 träffar. Överst kommer Wikipedia, med förklaringen: ”Nostalgi betyder längtan efter ett ofta idealiserat förflutet.” Ordet ”nostalgisk” ger 370 000 förslag.
Frasen ”bättre förr” ger cirka 237 000 träffar och högst upp kommer en recension av årets melodifestival … Man får också en länk till Michael B Tretows låt ”Det var bättre förr” på YouTube.
Söker man på ”längtar tillbaka” blir resultatet 342 000 och i topp kommer en rad bloggar där skribenterna uttrycker längtan tillbaka till platser, tider, personer, händelser. Högt upp finns också en länk till en artikel om den nya husmorstrenden.
(Alla sökningar gjorda i mars 2011.)
