Den dynamiske David Eugene Edwards (16 Horsepower, Wovenhand) har än en gång besökt Sverige, denna gång solo. På Södra Teatern i måndags kväll körde han i sedvanlig ordning över oss i publiken med sitt starka uttryck. Ödesmättat, tungt, svart – men himmelska strimmor av ljus och hopp letar sig också fram genom den ibland desperat mullrande musiken. Trots att han tycks helt uppslukad av musiken, ibland närmast som i trance, är han på intet sätt frånvarande – mitt i ett intensivt parti säger han ”bless you” till en tjej i publiken som nyser. Även om journalister älskar att utgjuta sig kring den roll David (vid sidan av scenen en lågmäld, ödmjuk och humoristisk man) går in i på scenen och se den som någon form av religiös extas, så är det nog i grunden kombinationen av professionalitet och kärlek till musiken vi förtrollas av denna kväll.
Tror det var typ tolfte gången jag hörde David Eugene Edwards live (i olika konstellationer). Mina favoriter i måndags: Outlaw song, Whistling girl/As I went out one morning, His rest, Down in Yon forrest.
Här ett fint litet akustiskt Wovenhand-klipp: