När hon var yngre var Brittany Howard för blyg för att vara med i kören i baptistkyrkan hemma i Athens, Albama; hon nöjde sig med att nynna med i sångerna där hon satt i bänken. Som 13-åring började hon experimentera med att spela in låtar hemma i sin dator. Idag, som 23-åring, är hon självklar och karismatisk frontfigur i ett av de mest hypade amerikanska rockbanden, Alabama Shakes. Omkring sig har hon tre killar från hemstaden: basisten Zac Cockrell, gitarristen Heath Fogg och trummisen Steve Johnson.
Och det är bara att konstatera att hypen håller: Boys & girls är ett magnifikt debutalbum; varmt, svängigt, opretentiöst och charmigt. Och välbekant på något sätt. För samtidigt som de är unga och står för något nytt, ekar det att av gammal rythm & blues, southern soul och 70-talsrock. Creedence Clearwater Revival möter Staple Singers möter Kings of Leon, typ. I centrum står Brittany Howards fantastiska röst, som en mix av Janis Joplin och Aretha Franklin.
Visst kan invändas att texterna bitvis är lite enkla och ofärdiga. Men här finns ett genomgående tröstande och uppmuntrande drag jag gillar. Något som delvis verkar inspirerat av den gospelmusik hon hörde därhemma i kyrkan. Som när hon i Hold on sjunger: ”There must be someone up above sayin: Come on Brittany, you got to get back up! You got to hold on.”
(Recensionen har publicerats i tidningen Dagen.)
