My Morning Jackets frontfigur Jim James har alltid intresserat sig för moraliska frågeställningar både på personlig och samhällelig nivå, vilket också tagit sig uttryck i hans låttexter. Detta är också kopplat till ett genuint andligt sökande. Även om han ofta är skeptiskt till organiserade religioner, uttrycker han respekt för dessa och den vägledning de försöker ge oss förvirrade och meningssökande människor. När Jim James nu släpper sin första fullängdssoloplatta, så blommar detta andliga sökande ut mer än någonsin – vilket redan titeln antyder.
Musikaliskt är det lite mer tillbakalutat än My Morning Jacket och det hela bygger mer på elektroniska sound. James har spelat in i sin egen studio och spelar alla instrument själv. Det hela är väldigt vackert, med ett drag av vemod – något James alltid varit bra på, och som han verkligen har den rätta rösten för.
Flera av skivans låtar är inspirerade av Lynd Wards träsnittsnovell God’s man från 1929, som handlar om en konstnärs kamp att vara trogen sig själv och sin konst. Jag kan förstå kopplingen: få artister på dagens musikscen ger ett mer ärligt intryck än Jim James; och han har en tydlig strävan att vara trogen sitt hjärta.
Skivan avslutas med God’s love to deliver, en smått fantastisk sång om hur Gud verkade och talade genom Martin Luther King Jr – och hur allas vårt uppdrag är att fortsätta sprida Guds kärlek.
(Recensionen publicerad i Dagen.)