Trots en svacka efter förra skivan är Jennie Abrahamson nu tillbaka med sitt fjärde soloalbum, ”Gemini Gemini”. Inspirationen kom tillbaka när hon fick chansen att turnera med världsartisten och barndomsidolen Peter Gabriel. Skivans återkommande tema är vår mänskliga dubbelhet. En dubbelhet som vi måste våga se och omfamna, för att sedan kunna mogna och utvecklas dit vi vill.
Inte som ett brinnande inferno; nej, när undergången kommer är den vit och tyst. I den inledande låten Snowstorm på Jennie Abrahamsons nya skiva Gemini Gemini sjunger hon om hur en gigantisk snöstorm utraderar oss alla.
– Det kommer från en dröm jag hade, berättar Jennie när vi träffas på ett kafé i hennes hemmakvarter i Stockholm. Den var otäck förstås, men också vacker …
I låten sjunger hon om hur lite vi brytt oss om jorden och hur vi förträngt att vi styrt oss själva mot undergången. Jennie har ett starkt miljö- och naturengagemang, så klimatförändringar är inget udda ämne för henne. Här speglas också den mänskliga dubbelhet som är något av hela skivans tema. Därav skivtiteln, gemini betyder tvilling och Jennie säger att hon funderar mycket kring människans dualitet, vår ”inre tvilling”:
– Vi är kapabla till så diametrala beteenden och förståelser. Människan kan göra mycket ont – och mycket gott. Vår hjärna är så komplex, den kan tänka en sak och göra en annan. Vi kan veta att något är dåligt för oss och naturen, och välja att göra det ändå.
De senaste åren har hon studerat psykologi, vilket gett näring till de här tankarna. Jag tycker mig också höra ekon från den bibliska beskrivningen av människan; med både ont och gott inom sig – och med förmågan att välja däremellan. Då Jennie är uppvuxen i en norrländsk pingstförsamling, undrar jag om det också påverkat funderingarna.
– Det tror jag … Men jag var nog ett för känsligt barn för att växa upp i en religiös miljö. Den föreställningsvärlden blev alldeles för hotfull för mig, detta att hantera att det skulle finnas en stor ond makt som man skulle akta sig för.
Ett sådant fokus på det onda, samtidigt som man själv ska vara genomgod, menar hon leder till att alla mer eller mindre går omkring med skuld – istället för att omfamna vad det är att vara människa: inte antingen ond eller god, utan ”en mix av alltihop”.
– Det fina är att kunna sträva efter att bli sitt bästa jag, att sträva efter utveckling, och det har vi en enorm kapacitet till.
Gudstron finns kvar hos henne, idag som något ganska odefinierat. Hon är inte längre del av något kyrkosammanhang, men befinner sig inte längre i något ”upprorsläge”.
– Men jag tycker det är sorgligt när de kyrkliga sammanhangen blir begränsande och stänger ute. För det finns ett behov idag av att hitta en andlig hemvist och att få prata om de stora frågorna. Men det blir ofta så mycket rätt och fel – och då ryms inte människan.
Låten The war har beskrivits som en feministisk kampsång – och för Jennie är det självklart att kalla sig feminist och att kampen för jämställdhet måste fortsätta. Även inom musikbranschen, där Jennie menar att strukturerna är ganska motsägelsefulla: I Sverige finns det många tjejer som själva driver sina musikaliska projekt och är framgångsrika, inte minst utomlands – men det finns väldigt få kvinnor i maktposition i den svenska musikbranschen. För att en förändring ska komma till stånd krävs en betydligt större medvetenhet.
Även om Jennies aktiva arbete i alla delar av musiken och produktionen inte handlar om att bevisa något, märker hon att hon blir en förebild för många unga tjejer.
– Jag får mail och de kommer fram till mig efter spelningar och berättar att de blir peppade av det jag gör och att de vill ha mentorstöd av mig. Och det tycker jag är en jätteviktig bit i det jag gör. För vi håller på att fostra en ny generation, och snart kommer de att vilja ta plats!
Gemini Gemini är Jennie Abrahamsons fjärde album och här fortsätter hon förfina sin popmusik, där electro möter stråkar, flöjt och kalimba – och där åttiotal möter nutid och framtid. Jennies röst är i allt detta det mest centrala och utmärkande. Albumet har fått ett mycket positivt mottagande, vilket hon är glad och lättad över.
– Särskilt då man är en sådan som alltid förväntar sig det värsta, säger hon med ett självironiskt leende.
Även om en rad musiker medverkar, är det i högsta grad Jennies skiva. Hon är inblandad i det mesta; som låtskrivare, arrangör, musiker och sångare – men också som producent och mixare tillsammans med Johannes Berglund. Inte nog med det, Jennie ger ut sina skivor på eget bolag, vilket innebär mycket jobb.
Det var där det blev lite för mycket efter förra skivan The sound of your beating heart (2011). Hon började känna sig mest som en administratör och tappade lite lusten att fortsätta. Istället började hon göra andra saker, som att plugga. Men hon fortsatte spela med andra, bland annat i sin goda vän Ane Bruns band. Vilket hösten 2012 ledde till att hon tillsammans med Linnea Olsson fick medverka på Peter Gabriels So – Back to Front-turné i Nordamerika. Platsen var egentligen Ane Bruns, men hon var tvungen att avstå på grund av sjukdom.
– Det är klart att jag fick total panik när jag fick frågan!
Peter Gabriel har länge varit en av Jennies stora idoler, så paniken är lätt att förstå – liksom glädjen. Tänk att plötsligt få stå på scenen i fullsatta arenor och sjunga duett med Gabriel i hans hit Don’t give up! Och uppdragsgivaren var mycket nöjd, så i höstas åkte Jennie och Linnea även med på hans Europa-turné och i april–maj är det dags igen. Men hon kan inte hänga upp sin fortsatta karriär på kopplingen till Peter Gabriel, säger hon, det viktiga är att det gett henne lusten åter att satsa på sin egen musik.
– Det här är ett jättebra steg på den vägen – och jag är otroligt tacksam för chansen.
Kombinationen Gabriel–Abrahamson känns naturlig rent musikaliskt, men även vad gäller engagemang. Peter Gabriel är bland annat väldigt aktiv i Amnesty International och en av grundarna till WITNESS, som utrustar och stöder lokala organisationer att dokumentera övergrepp på de mänskliga rättigheterna. Ett engagemang som Jennie kan identifiera sig med och känner sig inspirerad av. Hon tror på musikens kraft som bärare av ett budskap. Där ”politikersnack” lätt kan gå oss förbi, där tror hon musiken kan nå fram via andra kanaler.
– Jag skriver om hur det är att vara människa – och det går att använda i sammanhang där det faktiskt spelar roll.
Bilder: Magnus Sundell
– – – – – – – – – – – – – –
JENNIE ABRAHAMSON
Aktuell: Med nya skivan Gemini Gemini.
Favoritlåt med Peter Gabriel: Omöjligt välja, men en är That voice again.
Motto jag försöker leva efter: Att man måste våga satsa för att kunna vinna eller åstadkomma förändring – och att möta andra som jag själv önskar bli bemött.
LIVE I SVERIGE:
28 mars: Umeå Open, Folkets Hus, Umeå
2 april: Victoriateatern, Malmö
4 april: Kägelbanan, Stockholm
5 april: Pustervik, Göteborg
22 maj: Globen, Stockholm, med Peter Gabriel.
6 aug: Frizonfestivalen, Kumla
(Artikeln har publicerats i tidningen Dagen.)
